Flygresan hem gick bra – på det stora hela. Albin var på gott humör så det blev inga fighter men han var antingen lite stressad eller så hade han åkt på någon magbacill för han kräktes fem gånger. Lilla liten. En gång precis utanför hotellet och sedan fyra gånger ombord på planet. Varav tre gånger över mig. (!) Förutom kräkset på byxorna hade jag lite kiss och lite bajs här och där, plus några banan-, välling- och chokladfläckar på tröjan. Men vad gör väl det? Det är ju faktiskt en del av charmen med att vara mamma.
Efter en mellanlandning i Köpenhamn var vi så till slut framme i Stockholm och Arlanda. Där i ankomsthallen stod ett dussintal av Albins nya släktingar och väntade med ett stort plakat varpå det stod "Välkommen hem"! Men det såg inte Albin för han sov då. Sov gjorde han också i bilen på väg hem men väl hemma vaknade han till liv och de som följt med lyckades han på en gång att charma. Först gick vi på upptäcktsfärd i huset och därefter blev det även en del lek och bus med släktingarna och de presenter och ballonger han fått av dem. Bland annat en trehjuling som direkt blev en hit. Han nådde dock inte riktigt fram till tramporna men det löste han enkelt genom att sparka sig fram som på en sparkcykel. Han sparkade sig runt-runt-runt-runt och när vi till slut skulle gå och lägga oss blev han tvärsur för att han inte fick cykla mer eller ens ha med sig trehulingen i sängen. Då hade vi mer eller mindre varit vakna i ett helt dygn och med lite välling nappflaskan kapitulerade Albin till slut för tröttheten.
I dag har vi varit helt jetlagade. Vi vaknade redan strax före fem, åt frukost halv sex och lunch kockan tio och sen sov vi middag i nästan tre timmar. Efter middagsluren var Albin het och slö och det visade sig när vi tog tempen på honom att han hade feber. Men han fick lite Alvedon och en stund senare var det full fart igen. Senare på kvällen tog vi tempen en andra gång och då hade som tur var febern försvunnit. Och det är ju inte konstigt om den lilla kroppen reagerar på all den omställning den varit med om de senaste tio dagarna.
Fast på Albins humör märks ingenting. Han är hur go och glad som helst. Han verkar gilla att vara i huset för han öppnar inte dörren och sticker som han gjorde på hotellrummen. Kanske beror det på att det är 20 grader kallare här än det var i Beijing igår eller så är det för att det finns tillräckligt med yta inomhus att köra en trehjuling på att man inte behöver gå ut...
PS. Det är inte så att vi brukar ha skorna på oss inomhus hemma hos oss. Nä, det gäller bara för Albin då han höll på att kapa hälsenorna av sig mot bakpartiet av trehjulingen under för ivrigt sparkande. Dessvärre kom han på att klossarna flög väldigt långt när han sparkade dem med skorna på som ni kan se på bild 2 och 3.
Dessa fantastiska tvååringar... Det roligaste är egentligen inte själva lekandet med leksakerna utan utspridandet av leksakerna. *suckar*
SvaraRaderaHoppas han inte har fortsatt feber utan att det bara var lite "resfeber" Vi har för vana att inte ge våra barn alvedon när dom har feber då det är det enda tillfället som dom faktsikt håller sig lugna. :-D hahaha Hoppas vi kan ses snart! Kram N
Välkomna hem! Va härligt för er att äntligen vara hemma i Svedala. Han ser ju verkligen ut att trivas i sitt nya hem, härligt. Må så gott och sköt om varann. Kram från Maia
SvaraRaderaVälkommen Albin! Tänk när Ni var hemma sist var Ni två och nu är Ni tre:-) Roligt, Sköt om Er och njut av nya livet. Stor Kram Kicki B18
SvaraRaderaHej och välkomna hem! Testa och se om ni kan vrida styret på trehjulingen 180 grader. Då når han fram till pedalerna. Kram Jennie
SvaraRaderaHej hej! Välkomna hem alla tre! Vad fin han är er lilla Albin! Bamsekramar Anna
SvaraRaderaVarmt välkomna hem! Han är så otroligt fin lilla Albin. Jag har följt bloggen hela resan med tårar, skratt och lycka i hjärtat men inte kommit mig för att skriva. NI ÄR FANTASTISKA! Jag är full av beundran över hur ni sköter allting. Det ska bli så roligt att få träffa Albin. Familjen Lindman längtar :-)
SvaraRaderaKramar från Anna, Vera och Fredrik
Hej familjen på Ålandsvägen!
SvaraRaderaEtt varmt välkommen hem till Sverige till er alla tre efter denna långa färd från Mittens Rike!!Och ett jättetack - för att ni har gett oss alla den förnämliga förmånen att få följa era olika steg på denna resa, tur och retur! Vilken minnesbok!
Nu har en ny vardag och ett nytt liv börjat. Härifrån havsbandet - denna söndag - när ejdrarna samlas i vikarna - kan vi bara säga: Ett stort LYCKA TILL på den fortsatta färden.
Hälsar Eva & Lasse från Oaxen