1 dag kvar

Nu är det alltså bara en dag kvar. Eller snarare bara en natt kvar. För imorgon handlar det endast om timmar och då ska vi bara gå och dutta innan det är dags att ge sig av. Ja, om man bortser från att Johan ska klämma in ett måndagsmöte på jobbet också. Vid halv fyra kommer Johans pappa Bertil för att köra oss och alla resväskor till Arlanda.

Det känns som om det var välbehövligt med helg innan resan. Just för att hinna skapa ett litet mellanrum mellan det som varit och det som ska komma. Sedan i fredags har vi levt lite Big Brother här hemma jag och Johan. Inga måsten, inga möten. Bara vi två med varsin res-, ansvars- och föräldrafeber. Inte utan en viss friktion alltså. Men kanske har det varit nödvändigt att ladda ur för att kunna ladda om. Och idag har vi verkligen laddat om. Redan när vi vaknade imorse stod det klart. Det nya hade redan börjat. Och det kändes nästan som om det inte enbart var en slump att just denna dag skulle bjuda på det hittills vackraste vädret på hela året – med strålande sol, några minusgrader och gnistrande snö. 

Nu är vi på väg.

Vi vill också passa på att tacka för alla hälsningar. Det är jätteroligt att läsa och det känns himla bra att ni är med oss på det här äventyret.