Nu är det bestämt. Jag kommer att vara föräldraledig till augusti. Det blir bäst så om man ser till alternativet vi har idag: Dagis i Tjotaheijti. Nej tack så mycket, som sagt. Visst behöver Albin stimulans. Och dessutom mycket av den varan. Men det känns inte rätt att placera honom där borta när vi vet att det bara gäller fram till semestern. Och själv blir jag stressad bara av tanken på hur de där resorna till och från jobbet via dagis skulle se ut.
Även på jobbet mitt verkar det här vara den bästa lösningen. Vi är nämligen två mammalediga copywriters som tänkte komma tillbaka i januari. Och det ser det inte ut att behövas.
Men trots att vi hade bestämt att han skulle börja på förskola nu i januari och trots att jag verkligen kan längta bort, långt bort, emellanåt så måste jag ändå säga att det känns riktigt bra i magen över att få vara hemma och pussa på lillskiten lite till!
Storskiten? Ja, han ska jobba som vanligt han.
(Obs! På skoj. Jag kunde bara inte låta bli att skriva så. Det bjöd liksom in när jag skrivit "lillskiten"...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar