
Albin har fått dagisplats i januari.
I Tjotahejti!
Albin vill verkligen börja på förskola. Helst igår. Han pratar om att "gå dagis" mest varje dag. Och vi har väl en tre, fyra stycken runt i krokarna så vilket håll vi än promenerar åt passerar vi åtminstone ett. Albin kastar längtansfulla blickar mot barnen på andra sidan staketet som alla skrattar, stojar och busar. "Gå in där", frågar Albin och tittar på mig med sina mörka, sneda ögon. "Nej gubben, vi eh... får inte", säger jag och känner mig helt usel. Och så försöker jag förklara att man inte bara kan gå in utan man måste skriva papper till de som bestämmer först, de säger sen till när vi kan gå in, antingen här eller där borta. Och så hör jag själv hur urbota dumt det måste låta i en 2 1/2-årings öron som bara vill gå in och leka en stund. Så jag säger numer bara "Snart gubben, snart".
Och som sagt, nu har vi fått plats. Men absolut inte på något av de kommunala förskolor som ligger på promenadavstånd utan ett annat långt bort. Jävligt långt bort. Dessutom åt ett helt annat håll än dit jobbet ligger. Såväl mitt som Johans. Att åka kommunalt dit och sen vidare till jobbet är ett skämt. Det skulle förmodligen ta över en och en halv timme. Men om vi tackar ja skulle det "bara" behöva gälla fram till augusti för då skulle Albin "med stor sannolikhet" kunna få plats på någon närmare förskola. Då kan han byta.
Men det är ju just det jag inte vill. Att han ska behöva knyta an till pedagoger och kompisar och sen behöva bryta upp och börja om. Med tanke på att han redan gått igenom några separationer innan han ens var två år fyllda så vill jag, så långt det bara är möjligt, kämpa för att han nu ska få den trygghet han gick miste om i början. Så jag hörde av mig till kommuntanten som fattat beslutet och förklarade det hela och frågade om det inte var så att de kunde tänka sig att göra ett undantag för Albin. Men nej.
Så nu står vårt sista hopp till en Montessoriförskola här i området. Ett föräldrakooperativ som jag har varit i kontakt med några gånger och som sköter sin uttagning själva. De är inte säkra på om de ska ta in något nytt barn i januari. Men kanske. På torsdag har de Öppet hus senare på kvällen. Då ska jag se till att tvätta öronen på både Albin och Johan och så går vi dit hela familjen och kopplar på stora charmen.
Då bara kan de ju inte motstå Albin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar