...gör mig glad! Albin var med när jag köpte dem och han gav dem godkänt. "Fina", sa han.
Sitter på jobbet och det är torsdag lunch. Snart bär det av ut till Skärgården med Albin för första gången. Det blir midsommarfirande på ön enligt tradition med i princip hela Johans släkt på pappans sida och Albin får en hel radda kusinbarn att leka med. Hoppas, hoppas att grannens syster med man och deras lilla kille är ute också. Han kommer nämligen också från Kina, är fem månader äldre än Albin och kom till Sverige i december i fjol. Bara tre månader innan oss alltså. Johan och jag träffade honom innan det var vår tur att åka till det stora landet i öst. Resultatlöst har vi sen vi kom hem försökt få till en date med dem men vi har haft fullt upp båda familjerna. Men nu hoppas jag alltså att vi äntligen ska få se de små killarna leka tillsammans.
Så många midsomrar som vi suttit tillsammans långt in på småtimmarna och längtat efter efter den dag då vi skulle ha våra barn där med oss. Då kändes det så ofantligt avlägset men nu är alltså den dagen äntligen här! Roligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar