




Det tog inte många dagar innan vi nu också trampar omkring i det berömda vardagspusselträsket. Ännu handlar det inte om vems tur det är att hämta, lämna och vabba utan om tiden som ska fördelas mellan jobb och Albin. Det ska ju inte bara funka mellan oss utan även med respektive arbetsplats och uppdrag. Så idag var jag med på mitt måndagsmöte och efterföljande projektmöte för att halv elva störta ut på parkeringen för att möta upp Johan som bollade över Albin lite snyggt för att sen stressa vidare till ett viktigt möte
han måste vara med på. Så mitt på blanka förmiddagen fick jag släppa det jag hade för händer och gå med Albin till närmaste lekplats för att gunga och gräva i sandlådan. Annorlunda måndag men inte helt fel när jag släppte tankarna på jobb. Därefter gick vi till ett fik och åt lunch – köttbullar med lingonsylt och potatispuré. Efter lunchen kom Johan och hämtade Albin igen och jag kunde gå tillbaka till jobbet. Det blev några grymtningar både på mitt och Johans jobb men vad gör man? Så gott man kan och det gottaste för Albin.
Jag har läst i olika communities om adoptivföräldrar som provat denna halvtidslösning där många tyckt det funkat alldeles utmärkt medan andra avrått från att göra så här. Med facit i hand tyckte de att det varken blev hackat eller malet, vare sig på jobbet eller hemma. Vi får väl hoppas att vi tillhör den första gruppen och att det här bara är en övergångsperiod innan allt går som smort och alla är nöjda och glada. Än så länge är vi inte helt överens med våra respektive arbetsplatser ens om hur upplägget ska se ut...
Nä, det ska inte vara plättlätt alltid.
Snart är det semester, då får ni vara lediga tillsammans igen! :-)
SvaraRaderaAlla gör vi så gott vi kan för att få ihop livet. Jag skall till Umeå på onsdag och det blir helt galet körigt att få ihop det.