Sprutor i benen

I väntrummet.

Igår var vi på BVC och Albin fick kompletterande vaccin. En pruta i ena låret mot Hemofilus (bakterie som kan orsaka allvarliga och snabbt förlöpande infektioner med risk för dödlig utgång) och en i andra mot Pneumokocker (som kan orsaka inflammationer som i sin tur kan ge komplikationer med allvarliga skador som följd, typ hörselskada eller hjärnskada). Huvva! De bakterierna vill vi inte ha. Vanligtvis får små barn dessa vaccin i en enda cocktail-spruta tillsammans med vaccin mot difteri, kikhosta och stelkramp. Men de sistnämnda tre hade Albin redan fått i Kina, så vi behövde alltså fylla på med två vaccin till. I olika sprutor.

Stackars lilla killen kunde knappt gå senare på kvällen. Benen värkte och han vankade av och an som om han hade bajsat på sig (ursäkta liknelsen men det var så det såg ut). Han hade säkert lite feber också för han vaknade ett par, tre gånger på natten och grät och var varmare än vanligt.

Vi behöver ta ytterligare förstärkning på Poliovaccinet som han bara fått oralt tidigare. Men den sprutan ska vi vänta med tills 3-årskontrollen. Två räckte för den här gången.

När vi kom till Sverige och tog prover till tropikundersökningen var han hur cool som helst med det hela. Reagerade inte nämnvärt på att de stack och tappade honom på blod i armvecken. Idag gråter han högt och ljudligt när sprutan tas fram och jag måste agera sträng moder och låsa hans armar så syster ska kunna sticka. Å hej och hå vad det skär i hjärtat men det måste ju bara göras. Jag pratade om det hela med vår snälla BVC-sköterska och hon sa att jag skulle känna mig stolt. "Nu är han trygg. Nu vågar han reagera."

Tack Birgitta. Det gör det "lättare" för mig när du beskriver det så.