På själva flyttdagen såg tomten mer ut som en soptipp.
Albin placerade vi i hörnet med saker som INTE skulle bäras i i flyttbilen tillsammans med en bärbar dvd-spelare och "Hitta Nemo".
Allt fick stuvas in i förrådet på nya stället eftersom renoveringen inte är färdig och vi inte kan flytta in än.
...dagen efter skjutsade "farfar" ut mig och Albin till landstället, Albin styrde båten. Pappa Johan blev kvar i stan för att fixa lite.
Allt gick bra med flytten men vid ett par tillfällen tvivlade jag på att det skulle gå överhuvudtaget. Som till exempel när vi stod inför att tömma pappas gamla verkstad som vi fick ta över när vi flyttade in i huset. Här fanns en rad påbörjade projekt jag inte visste hur jag skulle förhålla mig till, bräder och plankor, fyrtioelva olika verktyg, vissa visste jag inte ens vad som var upp och ner på, en miljon olika bultar, skruvar, spikar, muttrar och annat löst. Men det gick. Till slut. Fast det blev inte så mycket sova av de sista nätterna innan flyttbilen kom för min och Johans del. Albin blev lite åsidosatt under tiden men flera släktingar kom och avlöste varandra för att leka med honom medan vi körde på. Själva flyttdagen löste vi med att sätta Albin i ett hörn på några flyttkartonger tillsammans med en bärbar dvd-spelare och "Hitta Nemo". Funkade fint i kortare intervaller.
Så till slut var huset tömt så när som på några "sista" saker. Dessvärre kunde vi inte flytta in då vi fortfarande har hantverkare i huset som grejar med köket och slipar golv. Så vi fick stuva in alla våra möbler och flyttkartonger i gamla garaget på nya tomten tills vidare. Vi räknar väl med en vecka till eller så. En himla tur att det är sommar och semester säger jag bara.
Eftersom vi skulle träffa köparna på mäklarkontoret dagen efter tog vi in på hotell första natten. Och när papprena var påskrivna och allt var klart med banken kom Albins farfar och hämtade oss för att skjutsa ut oss till landet. Som en dröm. Pappa Johan blev kvar i stan för att ordna det sista med flytten och prata ihop sig med hantverkarna. Om någon dag kommer han också ut.
Jag har väl inte varit världens bästa mamma den senaste veckan kan jag motvilligt berätta. Visst, Albin har fått mat på regelbundna tider, han har fått sova sin middag, fått extra många jordgubbar och vi har nattat honom som vanligt. Det är inte det. Utan det är det här med vad som händer med tålamodet när huvudet är proppfullt med annat. Fuck pedagogik blir det då. "Nej, sa jag!" och "Sluta upp med det där!" och "Gör inte så!". Känns inte bra. Det dåliga samvetet gnager fortfarande men nu är vi som sagt här ute och jag har gått och lagt mig för att sova samtidigt som Albin i ett par nätter. Sömnen är ikapp and I´m back!
(Trodde jag ja. Så "försvann" allt jag skrivit när jag skulle publicera inlägget och jag började storböla! Det var bara att skriva om allt. Uuuäääääääähää...)
Jag är inte det minsta avundsjuk och jag är mäkta imponerad av att ni orkat flytta en gång till. Tack och lov att ni tagit ert förnuft till fånga och anlitat hantverkare och inte bestämde er för att även renovera själva! :)
SvaraRaderaHoppas ni får en fin tid på landet nu. Jag är såååå nyfiken på Albin och på ert nya hus, så snart så, då vill vi ha en kopp kaffe! KRam Nette
Självklart! Ni är mer än väl välkomna! :-) Vi håller kontakten i sommar så kollar vi första bästa tillfälle efter att vi kommit in i huset. Såg på din blogg att du börjat din semester nu. Härligt! Puss&kram.
SvaraRadera